Såg Rosenberg på Fyran. Kan bara tillägga att jag är mer Fredrik Lindström än Ebba-Witt. Den förra ser språket som dynamiskt och i ständig förändring, den senare försöker sluta, kontrollera och vårda statiskt. Den förra ser möjligheter, den senare ser problem.
Andra bloggar om: språklag, språk, Ebba-Witt, Fredrik Lindström, kommunikation, fredrik
Annonser
Håller med fullständigt – även om jag inte såg programmet…