Jag känner mig kluven. Slarvig och ouppmärksam. Jag vankar av och an huruvida jag ska skriva Webb 2.0 eller Web 2.0. Känner mig även triggad att mer skriva webb 2.0 än Webb 2.0, men sällan web 2.0 än Web 2.0. Språkmässigt är jag väldigt pragmatisk och ser oftast till att kommunikationen ska styra, istället för formen på meddelandet. Ser oftast heller ingen anledning till att ständigt försvenska utländska ord, men i många fall är det språkligt nödvändigt. Vi måste kunna stava, böja, uttala och bilda sammansättningar av dem. I IT-världen så har e-mail blivit e-post och mer ledigt mejl. Web site blir webbplats och mer ledigt sajt, och web har blivit webb, osv. Flera trilskas fortfarande med att skriva web (och säga ”hwhebb”), men det blir då språkligt mer fattigt eftersom vi exempelvis inte har the i svenskan.
Men hur ska jag behandla Web 2.0? Jag kan ju behandla det som ett egennamn och då blir det ”Web 2.0”. Men så kallade Web 2.0-services är mer en beskrivande benämning. Blir ungefär som fallet för WWW, World Wide Web. Vi säger idag ”webben” och ibland slarvar genom att säga ”nätet”. Vi säger inte hela ramsan World Wide Web. Ser vi till andelen språkanvändare som använder varianten Web 2.0 är de ju klart större än en andelen som använder ”försvenskad” Webb 2.0. Inte konstigt med det, vi är ett litet språkland. Men att ha versal i Webb känns då fel eftersom jag redan tycker att det är en beskrivande benämning, inte ett egennamn. Kommer jag landa på webb 2.0 då? Hm, förmodligen. Letar jag i min egen blogg så har jag blandat både här och där. Tror att jag kommer använda olika varianter beroende på vem jag riktar mig mot.
Ser jag till andelen etiketter hos Bloggar.se så leder web 2.0 med 98 st mot webb 2.0 med 51 st. Ett statistiskt underlag som inte betyder nåt, men ändå…
I vilket fall, det hela känns verkligen som dagens i-landsproblem.
[Textens läsbarhet: LIX-index 28]
UPPDATERING: Mer om detta på http://sakerligen.blogspot.com/2007/02/web-20-eller-webb-20-kvittar-vilket-man.html
Glöm inte att rösta om stavning kring Web 2.0.
Andra bloggar om: Web 2.0, webb 2.0, webbtjänster, skrivregler
Ah!
Brabra!
Själv använder jag Web 2.0 eller Web2.0 utan mellanslag, ajajaj… En sökning på Bloggar.se visar 53 träffar på Web2.0, på tal om statistik som inte säger någonting. Ska bums in och lägga till webb2.0 och Web 2.0 i mina inlägg så att alla möjliga olika falanger hittar ”rätt”.
Ja, att ett sånt litet ord kan ställa till med så mycket! Utan mellanslag…hm, ja, jag har sett det. En snabb tanke som slår mig är att Web2.0 utan mellanslag är ett uttryck för att det handlar om en term som i det stora existerar i den digitala världen. Sökfält hos sökmotorer, taggar i tjänster som del.icio.us, osv, funkar inte helt bra med mellanslag. Logiken får svårt att behandla mellanslag. Därför drar vi ihop termen som agerar som egennamn eller beskrivande benämningar, aka Web2.0. Jättebra förklaring! Tycker jag själv…
Vet inte riktigt vilken etikett jag nyttjar på bloggar.se men jag vet att jag brukar växla mellan att skriva ”den andra generationens webb” eller dylikt och ”webb 2.0” – ingen aning om jag gör det senare med stor eller liten bokstav faktiskt.
Röstade på liten, men nu när jag tänker efter så brukar jag nog behandla Webb 2.0 som en form av etikett och namn på en trend och använder andra generationens webb när jag skriver det som en benämning.
Hmm – klurigt faktiskt, men web är alltid fel på svenska tycker jag – två b ska det vara och definitivt ett mellanrum!
Varför denna fundamentalistiska anglofili? Vad är det egentligen som är svenskt med webb med två b? Varför kan det inte få heta NÄTET? Nätet version 2punkt0. Min trendanalys säger mig att anglicismerna hade sin storhetstid på 50-talet i samband med Elvis, CocaCola och Levis men att den tiden för länge sedan är överspelad och i högsta grad otrendig. Detta oskick leder till exempel till att vi måste leva med att ett av Sveriges största elbolag heter e-on… Det är INTE tufft.
ANNARS serru är DU tuff, trendig och tilltalande! :)
Att du aldrig lär dig! ;) Det svenska språket innehåller konstigheter som att ord behöver böjas, verbaliseras, göras till adverb, fungera i talspråk osv. Nätet blir inte operationellt i det läget, men framförallt, nätet är inte detsamma som webb. Med ”Nätet” menar vi Internet där ”webben” (WWW) är en delmängd av Internet. Nätet omfattar som sagt mer än bara World Wide Web. Så kallade Web 2.0-tjänster tillhör World Wide Web (webben) och egentligen inte Internet (Nätet). Därför skulle det bli fel att kalla det Nätet 2.0. Därutöver har vi problemet med att se det som egennamn eller som beskrivande benämning. Sen behöver du nog släppa svenskanknytningen. E-on är ett företag på en europeisk marknad där de är en av aktörerna på den svenska marknaden. Direkt ”svenska” är de inte. ;) TROTS detta är du oxå tuff, trendig och tilltalande!
”Web” blir direkt översatt ”nät”. Ordet nät går utmärkt att böja enligt modernt användarvänligt mönster då nygamla ord får nya innebörder, användningsomården och böjningsmänster. ”Näta”, ”nätigt” etc. är exempel på gångbara former för dagligt bruk. Vad gäller terminologin gör jag inga anspråk på att definiera innebörder då detta inte är mitt forskningsområde, det jag ville poängtera var den tråkiga tendensen att anglifiera allt och alla i tid och otid. Företag kunde sannerligen också ha vett att lingvistiskt anpassa sig till de nationer de nästlar sig in i, enligt samma princip som många utländska filmer får nya svenska titlar för att vinna förståelse och sympati och intäkter från massorna. Idag till exempel hade vi på min skola besök av företaget Smith&Nephew. Ligger inte bra i en svensk mun, man vrickar sig, och då är jag ändå en så kallat språkbegåvad person. Hur vore det med ”Smed&Systerson”? Warum nicht? Tänk på saken! ;)
Hur med Agapi då? Ska hon heta Agapi eller Kärlek? Där fick jag dig minnsann! :)