Det är väl få som har missat SJ:s nya kampanj om att åka biljettlöst. Reklamfilmen går hårt nu på våra rörliga mediakanaler. Men jag undrar om SJ är medvetna om vad de kommunicerar? Det hela är mycket märkligt. Morbid reklam och gissningsvis har reklambyrån KING folk som inte ens var födda när låten I don´t like mondays skrevs. Ring till KINGs växel i Sthlm om du förstår vad jag menar. Projektledaren bakom reklamfilmen, Christoffer Ramfors, borde däremot veta.
I reklamfilmen sÃ¥ visas scener där en trött man sitter i vänthall och väntar pÃ¥ tÃ¥get, gÃ¥r till perrongen, gäspar, stiger pÃ¥, sitter, gäspar, konduktör ber om biljett, trött man hittar inte biljet för väskan stÃ¥r kvar pÃ¥ perrongen. Ã… allt detta till Boomtown Rats lÃ¥t ”I don’t like mondays”. Som att den lÃ¥ten skulle ha med trötta mÃ¥ndagar att göra!
Låten i fråga är starkt förknippad med dess text och varför Bob Geldof skrev den. Å tro mig, SJ, den handlar inte om trötta måndagar!
Under en tour i USA 1979 var Boomtown Rats pÃ¥ en radiostation när nyheten om Brenda Ann Spencer bröt sändningen. Brenda, en 16-Ã¥ring, som tog sitt nya gevär (present frÃ¥n hennes far), gick över gatan till Cleveland Elementary School i San Diego, och sköt ner Ã¥tta elever och en polis, skadade dessa allvarligt, och dödade en vaktmästare. Vid första kommentarer frÃ¥n henne om varför hon gjorde det lär hon ha uttalat: ”I don’t like Mondays”. This livens up the day.” Hon sa även: ”I had no reason for it, and it was just a lot of fun,” ”It was just like shooting ducks in a pond,” and ”(the children) looked like a herd of cows standing around, it was really easy pickings.”. Bob Geldof tog sen den frasen ”I don’t like mondays” som titel och skrev lÃ¥ten som HANDLAR om incidenten.
NÃ¥gra textrader:
”The silicon chip inside her head
Gets switched to overload.
And nobody’s gonna go to school today,
She’s going to make them stay at home.
[…]All the playing’s stopped in the playground now
She wants to play with her toys a while.
And school’s out early and soon we’ll be learning
And the lesson today is how to die.”
Så snälla, kan nån berätta för mig vad dessa textrader har med att åka biljettlöst!? Bland det märkligaste jag sett i mediakommunikation. Som reklamfilm är den ett skolexempel på hur det inte ska gå till, där det visuella språket, varumärket, meddelandet och ljudmattan inte alls är synkade i symbolik. Det hela är sjukt. Jag har sökt Maria Ling, chef för marknadskommunikation på SJ, för en kommentar men inte lyckats än. Mer kommer i ämnet.
Mer om biljettlöst hos SVD.
Även hos Travelaid.
Uppdatering Mer om SJ gör reklam…
Andra bloggar om: SJ, reklam, marknadkommunikation, KING, Boomtown, Geldof, reklambyrå, skolmassaker, media, och annat intressant
Tänkte spontant på detta själv i morse och har försökt ringa upp den ansvarige på SJ för kampanjen som satt i möte hela dagen.
Ringde Kvällsposten ocksÃ¥ men de skrattade bara och tyckte det hela var mycket lÃ¥ngsökt. Jag bad dem minnas Nogger Black ”hysterin” förra sommaren, var inte det lÃ¥ngsökt dÃ¥? DÃ¥ var det ju i princip ingen mer än nÃ¥n snubbe pÃ¥ antirasistiskt centrum som reagerade, men det blev ändÃ¥ en snackis i veckor.
Själv ser jag just nu dokumentären om Columbine-massakern och det hela känns onekligen surrealistiskt.