Det är 1848 i Frankrike…nähä…det är tydligen Littorins Sverige 2010

Lyftet, ska skapa 40 000 praktikplatser, infört från 1 januari i år, till dags dato 374 personer satta i åtgärden. Trögt, och nu vill Hatte Furuhagen?…nej förlåt Hatte, herr Littorin menar jag (skägget vilseledde mig), sätta press på de statliga förlängda armarna. Å vad praktikanterna göra då? Jo ”– Om en månad eller två har vi en vårflod som kan bli den värsta i mannaminne. Där lär det finnas mycket som behöver göras”, säger Littorin i insiktsfull och kompetensmässig ton.

Han verkar även vara på det klara med vilka sorts människor som är arbetslösa för i sin medvetenhet kring risken för att praktikanterna inte får meningsfulla arbetsuppgifter anser han att ”aktivitet är i sig bättre än passivitet” istället för ”att bara sitta hemma och vänta på att ersättningen ska komma”. Vilken fin människosyn…

Sen är det ju skillnad på teori och praktik säger en del och att 30-talet dyker upp igen. Själv får jag minnesbilder av historieböckernas beskrivning av statsstyrda massåtgärder i syfte att få bort ”pöbeln” från barrikader och gator – för det kan ju störa ordningen. För visst har vi hört det här förut?

”Nationalverkstäder (Fr. ateliers nationaux] kallades
de arbetsföretag, som efter Februarirevolutionen 1848
anordnades i Paris för att sysselsätta och lemna
uppehälle åt de arbetslösa massorna. Man inrättade
dock ej egentliga verkstäder för handtverk, utan
arbetareskarorna fingo under ledning af ingeniören
E. Thomas en halft militärisk organisation samt
användes till planeringsarbeten o. d. Dagspenningen
var l fr. 50 ctms, och arbetarnas antal öfversteg
slutligen 100,000.” [Nordisk familjebok 1887]

Herr Littorin, jag tar mer än gärna emot praktikanter, vi har behov av kompetent hjälp och ser gärna att skapa bra kontaktytor, ge arbetslivserfarenhet, skapa mervärde, minska glapp, få ruljans, kreativitet och hunger. Jag har lagt in önskemål. Men för guds skull, se till att de förlängda statliga armarna, myndigheterna, KAN ta emot och låt det för hel…te handla om meningsfullhet för ALLA parter.

Att få jobb handlar om kontakter och nätverk, det handlar om sitt varumärke, det handlar om att vara i rätt sällskap vid rätt tidpunkt, det handlar om att lyckas uppmärksammas, det handlar om att förvalta sin kompetens och värde, det handlar om kommunikation, det handlar om att orka, det handlar om att lägga sin tid på att sälja in, det handlar om att utvecklas och visa, det handlar om att få rätt hjälp och stöd, det handlar om att känna värde. Att sätta folk i nationalverkstäder och att stapla sandsäckar är intressant nog ett mycket effektivt sätt att ta bort individen från dessa möjligheter.

Andra om , , , , , , ,

2 reaktioner på ”Det är 1848 i Frankrike…nähä…det är tydligen Littorins Sverige 2010

  1. Ja stapla sandsäckar är ju verkligen MENINGSFULLT för ALLA! Inte minst för de halta och lytta så de ska ha ännu mera värk både i kroppen och själen, så det inte finns något annat alternativ för dem än att hänga sig!

  2. …eller den gamla vanliga ”den som icke arbeta skolen heller icke äta”. Moraliserande över lata undersåtar har alltid varit populärt bland de styrande. Särskilt när det har med arbete att göra. Jag skickar dig boken om du hojtar ;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s