Onsdagsrelationer och kunder

Wednesday Relations vill få oss att tro (via Computer Sweden Opinion) att affärssystemen har tappat intresset för CRM. De menar att systemleverantörerna inte orkar driva kundvård eller att de ens har kompetens att diskutera kundvård. Hm, å detta säger ett företag/nätverk som själva vill se sig i konsultroll för CRM. Försök att skapa egen sak? Troligtvis.

Ser att Lawson söker CRM-ansvarig (var beredd på Movex bara). Märkligt nog kom jag dit via annons på Wednesday Relations hemsida.

Andra bloggar om: , , ,

Intel handlar inte längre om processorer

Newsgator, Simplefeed och Socialtext kan vara en stor del av ditt intranät eller affärssystem framöver. Mjukvarujätten Intel släpper en svit, Suitewo, riktat till små- och mellanstora företag (obs! inte enligt svenska mått), som bygger på bloggteknik, rss-flöden, collaborate bookmarks, wiki-tjänster och den sociala webbens idé. Bakar ihop tjänster, användarstyrt innehåll, social webb, 2.0 och ännu ett steg bort från bag in box-paket. Bloggen håller oxå på att ta marknaddelar av webbpubliceringsmarknaden. Ser fler och fler exempel på webbar som helt bygger på bloggteknik. Najs..

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

David är David och Goliat är Goliat, även bland småföretagen

SAP och Oracle inte alls lyckats hota t ex Visma och Hogias position hos småföretagen inom affärssystemmarknaden. Ryktas om att SAP har färre än hundra och Oracle under 20 småföretagskunder. SAP försökte t ex sälja in Business One till mig för några år sedan. Tillsammans med drakarna Microsoft och Oracle ville de då svepa upp de mindre systemleverantörerna, antingen genom att köpa upp dem, eller att flöda marknaden med nya ”små” system. Det gick inte så bra. Eller rättare, det gick bra att köpa upp, men inte att förstå att det är skillnad på små företag och små företag. I SAPs prismodell hade de ett enhetspris per användare, då kring 15 000 kr. Å sen vill de givetvis ha betalt för deras inblandning i installation, implementering, processmodellering, anpassning, utbildning, och support. Ett småföretag i svensk tappning som behöver 10-15 klientinstallationer skulle alltså hosta upp en rätt saftig summa. Bra SAP….bättre lycka nästa gång. Jag köpte inte in Business One…

Försäljningschef på Oracle Sverige, Sören Widerståhl, ser däremot inte David i den storlek andra ser David – ”Om vi pratar om företag upp till 100 anställda så är inte det vår marknad, det är ingenting vi fokuserar på. Vi inriktar oss på företag med 300 anställda och uppåt.” (CS 6/1-06). Företagarna har en snävare definition på begreppet småföretag än Oracles. Enligt dem är ett småföretag ett företag med färre än 50 anställda. Gränsen för ett medelstort företag går vid 200 anställda. De här gränserna skiljer sig åt mellan olika länder.

Den stora potentialen i svenska företagskultur ligger i små- och medelstora företag. Framförallt i små företag. Sverige som marknad är även för liten för Goliats affärsmodeller. Det är inte konstigt att Visma med Spcs, Hogia, Jeeves (Garp), Mamut, Monitor, Pyramid och liknande system har haft en gynnsam utveckling. Gissningsvis är hotet mot dessa uppköpet, inte systemens funktioner och anpassningsförmåga. Vi har redan sett den utvecklingen i några år, de små vill uppåt och de stora vill neråt.

Accenture har även en undersökning som visar att det är stor skillnad på hur samma affärssystem utnyttjas helt olika utifrån dess potential. De som utnyttjar bäst är de som visualiserar och kopplar samman organisationens processer och låter affärssystemen vara verktyget.

Håll annars ögonen på Fortnox

Andra bloggar om: , , , , , , intressant

Hur du hittar nålen i höstacken

Det är ju ett välkänt dilemma. Så fort vi ska beskriva nåt som verkar omöjligt, när vi famlar i mörkret, drar vi till med ”som att hitta en nål i en höstack”. Instinktivt känner vi att det är svårt att hitta nålen. Det är klart, nålar är små stickiga saker och höstackar verkar vara oberäkneliga och ett virrvarr av strån. Men det fina med kråksången är att det är lätt att hitta en nål i en höstack. Att däremot hitta ett specifikt grässtrå i höet, det vore svårt.

Vi tror att det är svårt att hitta nålen för vi glömmer att hålla isär nålen och höet. Vi behandlar och rör ihop det till en och samma soppa, när det i själva verket handlar om två helt skilda material. Vill du hitta nålen, se till vad den är gjord av, vad för information den bär med sig, vad den är taggad med för egenskaper som skiljer den från höet. Eller gör motsvarande med det du inte vill hitta, dvs höstacken.

I det första läget använder du pullegenskaper som t ex nålens magnetiska egenskaper – hitta nålen med magnet. I andra läget mer pushmetod genom att elda upp höstacken, nålen blir det enda som blir kvar (okej’rå . visst utbränt hömaterial lär finnas kvar). I första läget försöker du ta fram det specifika hos det du vill hitta. I det andra läget försöker du skala av allt oväsentligt för att hitta det specifika. Metodvalet är ditt. Personligen gillar jag pull. Men det kanske har med att jag själv vill bestämma vad jag utsätts för och på vilket sätt.

Hur tror du att din valda sökmotor sköter sig? Hur tror du ditt intranät hjälper dig? Hur tror du ditt affärssystem behandlar alla händelser i systemet? Hittar dessa nålen? De hittar den sämre än du tror för du har förmodligen inte berättat för dessa vad nål och höstack egentligen är… Vet du inte vad din fråga är kan inte ens Google hjälpa dig att ge svaret.

Andra sätt att hitta nålen finns. Du kanske vet hur…

[Textens läsbarhet: LIX-index 29]

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant

Att helt tappa sammanhanget

Hur blandar du in användaren i utvecklingsarbetet? Brukar det handla om fokusgrupper, användarundersökningar, intervjuer, tester? Hur vet du att dessa tekniker fångar det användaren verkligen gör när de arbetar i intranätet/affärssystemet?

De som vidareutvecklar systemen är själva (oftast) inte användare, och den vanliga användaren har (oftast) inte den djupa förståelsen vad systemen och applikationerna kan göra. Lösning: Glöm inte kontexten, sammanhangsförfrågning – Contextual Inquiry! I sin enklaste form handlar det om att följa användaren i sitt dagliga arbete, att skugga dennes steg och handlingar. Som en fluga på väggen. Genom att hela tiden fråga vad som sker och be om användarens egna förklaringar kan du få en mer klar bild av förväntningar, ideer, aktiviteter, önskemål. Du är novisen och användaren är experten. Du fångar kontexten.

På en tidigare arbetsplats var en av mina arbetskamrater en äldre servicetekniker och egenföretagare. Han hade dagliga kundturer och stack ofta in huvudet till oss kontorsslavar innan han drog och sa med hög göteborgsk röst: – Nu draaar ja ut i verkligheeten! Helt rätt, lätt att missa vad som händer om du inte är där det sker…

Mer om contextual inquiry: UsabilityNet, Usability Partners,
Andra bloggar om: ,