En wamp är ingen slampa

Dagar kan även vara fyllda med WAMPserver (MySQL, Apache och PHP lokalt på din dator), Joomla-installation och ta ner WordPress till min lokala server (Wampen asså). Finns faktiskt stunder i livet då jag riktigt saknar out-of-box-program med vanlig Windows installer!

Den här bloggen är ju hostad via WordPress.com. Mitt konto på mitt vanliga webbhotell ärWindowsplattform och vill inte ha PHP-baserade program som WordPress. Får testa det lokalt istället. Finns mer användbara och attraktiva WordPress-teman om man ”hostar” bloggen själv. Enklare att ändra i stilmallar oxå.

Joomla förresten, har kommit i ny hottad version 1.5. För er som tänker CMS, intranät, bloggplattform, webb, osv till ert företag – kolla in Joomla. Exempel på webb skapad via Joomla är Universeum.se.

Andra bloggar om: , , , , , , ,

Fredrik har namnsdag och Internetworld i en och samma röra

Gött å se att Internetworld lagt lite krut på ”udda” saker. De har träffat två företag och en offentlighet som jobbar med intranät på olika sätt. Lr rättare, gött å se att Internetworld har Bisonbloggaren Fredrik i sin rulla. Tack vare hans intressesfär förmodligen. Å varför envisas jag med att skriva ”gött å” på ett västgötsktkustligt (nice word) sätt? Jag är ju östgöte!

I vilket fall, de tre intranätbeskrivningarna är rätt så olika, och inte undra på. Intranät är inte mer stringent än Internet. Gillar själv konceptet bakom McNet (McDonald’s). Känns som intranätkläderna passar de som ska bara dessa. Arkitektkopias användning av Mindroutes Lemoonsystem är väl helt ok för ett företag i den storleken. Intranätet är inte direkt affärskritiskt i det läget.

Landstinget i Halland känns dock som ett vanligt förfarande i offentligheten. Vissa uttalande känns lite portaltankeliknande tyvärr ”– Intranätet ska vara det första personalen tänker på när det handlar om att inhämta information på arbetsplatsen. Det ska kännas som ett enda system och inte flera olika.” …. ”– Vi ser också en stor möjlighet att samla all information på ett ställe, oavsett om det är extern eller intern information.” … ”–En rolig tanke är idén om en virtuell vårdcentral på nätet.” (nej nej nej…..snälla)

Där det tänder till är passagen:”– Framöver kommer all information att vara märkt med metadata vilket innebär att strukturen på intranätet inte är given från början utan skapas av sökmotorer. Redaktörerna kommer i större utsträckning att överlåta till systemet att avgöra var information ska publiceras..” Hm, undrar var de fått den impulsen ifrån? Mats Bark? Microsoft Sharepoint 2007-säljare? Å vem märker? Kommer metadatan ligga i dokument eller utanför (i databas)? Pratar vi interna sökmotorer från CMS-systemen eller är det externa Google/Safari-lösningar? Hur hanteras ändrade indexalgoritmer i motorernas rankinglogik? Frågor, frågor…

Anyway, idag är det Fredrik som har namnsdag! Gött…

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Gör en PDF av ditt flöde

Ett tips. Om du t ex ska ha ett möte eller presentation om ett visst ämne som du bevakar via ett rss-flöde, eller bloggaktiviteter inom företaget, intranätflöde osv, men där du även vill ha lite hardcopy för deltagarna att fingra och kladda på – gör snabbt en PDF av ditt valda RSS-flöde (Atom lr OPML även).

Webbnytt uppmärksammade mig på denna tjänst and I like it. Tjänsten hittar du hos http://rss2pdf.com/.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Kort om social webb för informatören

Hur ska vi förhålla oss till den sociala webben? Först och främst är det givetvis ett samlingsnamn för webbtekniker och tjänster av mashups, wikis, bloggsystem, syndikering, podcasting, flexibla licenser, Ajax-tillämpningar, tagsystem, sociala bokmärken, communitydrivna tjänster, osv. Ska inte gå in på djupet vad som är vad eller om en social webb är så mycket annorlunda. Men när såväl media, aktörer, tjänsteleverantörer och stora drakar sätter ut ”2.0” bakom det mesta ska det heller inte tas för en övergående trend. Kanske är det så som Fredrik Wackå säger, att den stora spelplatsen för den sociala webben kommer bli det som sker innanför brandväggen – på intranätet. ”Titta innanför brandväggarna. Intranäten har blivit den plats där utvecklingen sker. Där möts medarbetarnas behov, affärsnytta och den sociala webben.” (från Internetworld).

Möjligt, och förhoppningsvis är det rätt medicin. Personligen ser jag gärna ett mer levande intranätlandskap med engagerade användare, såväl från ledningshåll som ”golvnivå”. De stora systemleverantörerna av CMS och intranätsystem står inför, inte bara ständiga uppgraderingar, utan även inför grundläggande förändringar av plattformen. Tro mig. Men problemet med den sociala webben innanför brandväggen är sällan dess lämplighet, effektivitet, framtid, eller smartness. Det är alltid den mjuka variabeln av att intranät sällan ges kraft, tid och resurser från ledningshåll, samt att de inte alltför ofta är till för det vardagliga arbetet. Det är innanför skallbenet som den sociala webben har sin framtid. Men som Fredrik säger, den kan ha större chans till detta innanför brandväggen där den ”växer fram i en miljö där den ska leverera. En miljö där jobbet inte längre är gjort för att ”informationen är utlagd”..

Andra bloggar om: , , , ,

Att hitta till mig kan gå via spår

Ser jag på statistiken över Search Engine Terms på min blogg, dvs de ord och fraser besökare använt i sökmotorer som lett dem till min blogg, så är det nästan dagligen det söks på ”räv” och ”intranät Sigtuna kommun”. Att ”räv” är populärt gläder mig. Att se spår av räv i snön gör mig alltid glad. Det verkar göra vissa jägare glada oxå, men av helt andra anledningar.

Jag ser spår, tänker: -Fantastiskt vackert djur har nyss vandrat här. Jag önskar jag kunde få se den!

Jägare ser spår, tänker: -Fantastiskt vackert djur har nyss vandrat här. Jag önskar jag kunde få skjuta den!

Vad gäller intranät och Sigtuna kommun så kan jag bara säga att jag har varit där, snackat intranät med ansvarig Leena. Vill ni veta mer, ask me.

Här finns andra spår till mig.

Andra bloggar om: , , , ,

Fattar andra vad du skriver egentligen?

Hur intressant och läsbar är din text? Hur är ditt meddelande anpassat till mottagaren? Du kanske skriver på barnboksnivå, eller så travar du högt bland byråkratins svårsmälta extravaganser i bisatssjukan.

Jag har roat mig med att dra en del av mina bloggposter genom LIX Läsbarhetsindex.

Läsbarhetsindex (LIX) kan användas för att få uppfattning om hur lätt eller svår en text är att läsa. LIX är baserat på medeltalet ord per mening och andelen långa ord (ord med fler än 6 bokstäver) uttryckt i procent. Det finns flera olika läsbarhetsindex, men i Sverige är LIX det mest använda. LIX utvecklades på 1960-talet av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson.

”Nedan visas hur läsbarhetsindex (LIX) har beräknats samt hur det kan tolkas. Observera att LIX endast ger en fingervisning om hur lätt eller svår en text är. Tolkningen av LIX-värdet är inte någon exakt vetenskap utan snarare en indikation på vilken nivå texten ligger.”

Tolkning
< 30 Mycket lättläst, barnböcker
30 – 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
40 – 50 Medelsvår, normal tidningstext
50 – 60 Svår, normalt värde för officiella texter
> 60 Mycket svår, byråkratsvenska

De poster jag kollat hamnar mellan 28 och högsta notering 46. Pretty good! Tror minnsann jag är läsbar.

Roade mig oxå med att kolla lite andra texter under min försorg. Klistrade in lite utdrag i LIX.

Utdrag ur min D-uppsats:

Det kan finnas karaktäristiska (egenskaper) hos vetenskap och det vetenskapliga dokumentet som gör dessa lämpade för hypertextuell dokumentstruktur och hypertextmiljö, tillika karaktäristiska hos hypertext som gör den lämpad för det vetenskapliga dokumentet. Den
här utgångspunkten tjänar två syften. För det första tjänar den som ett analytiskt redskap för att orientera mig i material, insamling och bearbetning. För det andra har den en kunskapsteoretisk funktion genom att den visar läsaren en bakomliggande förståelsehorisont som jag försöker hantera. I metoddelen framkommer detta tydligare där jag pekar på den underliggande kunskapsuppfattning jag använder i min forskande process.
[Textens läsbarhet: LIX-index 57]

Gammal affärsmodelltext:

Mervärdet ligger i att skapa en relation till kund, återförsäljare och leverantör som går utöver produkt, pris och leverans. Vår affärsmodell bygger på att vi står för tekniken och ett kvalitativt mervärde. Utan en nära relation till kunden och dennes önskemål skulle vi inte kunna efterleva de höga krav på service och kvalitet som både vi och kunden kräver.

Med en förståelse av kundens behov av förbruknings- och slitartiklar ser vi till att hålla detta i lager. Genom att följa kundens verksamhet kan vi inom maskinsidan fullfölja såväl leverans som installation, reparation och underhåll. Genom att hålla en god dialog med kunden får vi en feedback som är viktig även för våra leverantörer.
[Textens läsbarhet: LIX-index 44]

Internt dokument:

Jag känner även att de system vi valt att behandla vidare är i viss mån användarmässigt förankrade hos de som ska jobba i det. Inte så att de gått igenom användarmiljön på djupet, men i det löpande arbetet ser jag att vi ändå fångat en godkänd bild av de krav användarna har på miljön. Flertalet har haft tillgång till XXXX i sina egna datorer (så även YYYYY), och en del har kollat lite extra. Tyvärr bara en installation av ZZZZZZ, men det systemet blev mest uppskattat i den visuella miljön (vid presentationer). Däremot, vad jag ser mer givande att vi tar gemensamt är diskussioner kring hur vi ska jobba i den nya miljön, samt hur och mot vad vi ska jobba överhuvudtaget. Där kommer verksamhetsanalys in igen (se vidare).
[Textens läsbarhet: LIX-index 39]

Riktigt kul det här! Satt ut LIX-index under en del av mina bloggposter oxå.
Så kopiera och klistra in dina egna texter eller varför inte nån journalists eller politikers små alster. Carl Bildt är ju populär i bloggvärlden. Länk till LIX en gång till. Tack Gustav Öquist.
Här nu även sett att Aftonbladets självutnämnde tipsar.

Andra bloggar om: , , , , , ,

EPiServer kan börja brinna

EPiServer som webbpubliceringsplattform är för många ett dagligt arbetsredskap. Flertalet kommuner och företag använder EPi och det används och brukas av flertalet redaktörer och administratörer. Men jag misstänker ett Microsoft har mer att säga till om än vad EPiServer skulle vilja erkänna. Systemet bygger helt på Microsoftteknik och i gränssnittet så använder redaktörer och administratörer (oftast) Internet Explorer. All redigering av text görs direkt på webbsidan med den inbyggda editorn som är helt kompatibel med IE. Inget konstigt med det, men jepp, du gissade rätt, det finns ingen funktion mot FireFox (eller annan webbläsare).

Men nu serru, nu ska EPiServer 5 (arbetsnamn EPiServer CMS), de är på version 4.6, bli kompatibelt med FireFox. Allt enligt Roger Wirz, production manager på EPiServer AB. Men, men… Det finns givetvis ett aber, å här hör vi Steve Ballmers andetag genom den svarta hjälmen genom Rogers ord: ”Vissa funktioner kommer att fungera något annorlunda än i IE men det kommer att fungera. Det kan dock noteras att man kommer att behöva byta ut den inbyggda editorn till en egen tredjeparts editor då vi inte kommer att anpassa just editorn till Firefox inom överskådlig tid.”.

Att EPiServer är ett bra system spelar mindre roll här.
Monopol är inte bara ett sällskapsspel. Det är även ett redigeringsgränssnitt.

[Textens läsbarhet: LIX-index 44]

Andra bloggar om: , , , ,

24-timmar med webben

Djungeltelegraferar gärna det som Fredrik Wackå påmint oss om och som jag själv missat. Kan ju inte hålla koll på allt…he. Verva har ute den tredje versionen av ”Vägledningen 24-timmarswebben”, som innehåller riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Intel handlar inte längre om processorer

Newsgator, Simplefeed och Socialtext kan vara en stor del av ditt intranät eller affärssystem framöver. Mjukvarujätten Intel släpper en svit, Suitewo, riktat till små- och mellanstora företag (obs! inte enligt svenska mått), som bygger på bloggteknik, rss-flöden, collaborate bookmarks, wiki-tjänster och den sociala webbens idé. Bakar ihop tjänster, användarstyrt innehåll, social webb, 2.0 och ännu ett steg bort från bag in box-paket. Bloggen håller oxå på att ta marknaddelar av webbpubliceringsmarknaden. Ser fler och fler exempel på webbar som helt bygger på bloggteknik. Najs..

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

Allt du behöver för att nästan bli 2.0

Även om jag gör mig skyldig till att alltför mycket copy och paste i det här inlägget så blir jag nog förlåten för dess innehåll. Det är Ismael Ghalimi som hjälper oss att ha full koll på Office 2.0. Dvs, vill du helt driva dina vanliga ”kontorsprogram” som Word, Excel, Outlook (och samtidigt slippa dessa) osv via webben istället och komma bort från att samla allt under din dumburk, titta närmare på Web 2.0 och Office 2.0-tekniker.

Imagine a computer that never crashes, or gets infected by a virus. Imagine a computer onto which you never have to install any application. Imagine a computer that follows you wherever you go, be it at school, at work, abroad, or back home. This computer does not exist today, but it will in the future, and this future might be much closer than you think. [Office 2.0 Conference i San Francisco nu i oktober]

Ett urval av Ismael vardagliga verktyg:

Applications Used Everyday


  Bookmarks: del.icio.us [Review]
Alternatives: BlinkList, BlogMarks, Clipmarks, Cogenz, ConnectBeam, Diigo, Furl, Google Bookmarks, listal, LookLater, ma.gnolia, Netvouz, Raw Sugar, Simpy, Spurl, Yahoo! My Web, zurpy, and more.

  Calendar: Google Calendar [Review]
Alternatives: 30 Boxes, CalendarHub, Epointment, HipCal, Jotlet, Kiko, Planzo, Scrybe, Spongecell, Trumba, vivapop, and more.

  Contacts: LinkedIn [Review]
Alternatives: OpenBC, Plaxo, and more.

  CRM: SugarCRM
Alternatives: Relenta CRM, Salesboom, Salesforce.com, and more.

  Database: Dabble DB [Review]
Alternatives: Caspio Bridge, eUnifyDB, Google Base, Lazybase, MyOwnDB, QuickBase, Zoho Creator, and more.

  Desktop: Google Homepage [Review]
Alternatives: Clic!Dev, Computadora, Desktoptwo, eskobo, eyeOS, Favoor, HomePortals, NetVibes, Nowsy, ORCA Desktop, Pageflakes, Protopage, Windows Live, YouOS, Zimbio, and more.

  Email: Gmail [Review]
Alternatives: Hotmail, Mailroom, Simdesk, Webmail.us, Yahoo! Mail, Zimbra Collaboration Suite, and more.

  Feed Reader: Google Reader [Review]
Alternatives: Bloglines, FeedLounge, Feeds 2.0, NewsAlloy, NewsGator, Newshutch, Rojo, Wizag, and more.

  Operating System: Zoho Virtual Office
Alternatives: Firestoker, goowy, Joyent, Nsite, and more.

  Presentation: Zoho Show
Alternatives: AJAX-S, Empressr, gOFFICE Presentations, Preezo, S5, Scooch, Slideshare, ThinkFree Show, Thumbstacks, and more.

  Spreadsheet: Zoho Sheet [Review]
Alternatives: ajaxXLS, EditGrid, gOFFICE Spreadsheets, Google Spreadsheets, iRows, Num Sum, Sheester, ThinkFree Calc, wikiCalc, and more.

  Weblog: WordPress [Review]
Alternatives: Blogger, Blogtronix, TypePad, and more.

  Word Processor: Zoho Writer [Review]
Alternatives: ajaxWrite, gOFFICE Word Processing, iNetWord, RallyPoint, ThinkFree Write, Writeboard, Writely, and more.

 

[Från IT Redux och Ismael Ghalimi.
Icons designed by Jakub Steiner for the Tango global linux desktop look. List generated from a JSON data feed served by Dabble DB. Many thanks to the contributors who helped build this setup and the associated Office 2.0 Database.]
Det finns givetvis fler intressanta applikationer att ta del i men tänkte att det räcker för nu.

Rock on..

Andra bloggar om: , , , , , ,

Journalisten och informatören i skandalens ljus

Det handlar mycket om journalister nu i dreven kring våra minstrar.

Som informatör blir man ibland sammanblandad med denna yrkesgrupp. Inte heller så ovanligt att framförallt organistationer och kommuner söker efter informatörer men istället anställer journalister i informatörens kappa. Jag undrar ibland varför. Gissningsvis är att många kommuner idag bryr sig mer om sin framtoning i media, än om strategisk information och kommunikation. En journalist förstår ju andra journalister. Å det är journalister som ofta är mottagaren av kommunens externa mediainformation. En journalist är även en mer driven skribent. Journalisten har även normalt en roll att granska kommuner och det verkar idag som kommuner är väldigt känsliga för hur de framställs i media. Anställs en journalist kan kommunen tro att de på så sätt skyddar sig mot alltför hård granskning.

Men en journalist och en informatör arbetar utifrån olika förutsättningar. En journalist är något av en outsider som på egen hand måste söka information. Den här informationen måste journalisten fritt få förfoga över och känna frihet att publicera den. Det ligger inte i journalistens roll heller att ställa sig frågan om publiceringen skadar vissa intressen.

Informatören kan vi se som en insider som får t ex information i förtroende men kan inte helt fritt använda den informationen. Jag kan ju tycka att viss information ska göras fullt tillgänglig, den kan vara känslig, men jag kan inte utan argument och förankring hos ledningen publicera den eller kommunicera dess innebörd. Informatören har ett helt annat ansvar mot sin uppdragsgivare.

Jag vet att det finns vissa som i den förlängningen ser informatören som mer av en PR-människa, en damagecontrol-funktion hos företaget/organisatonen. I så fall har de helt missat vad informatörer pysslar med. En informatör som i stort bara har en pressfunktion, sure, jag förstår kritiken. Men frågan är om detta är att betrakta som en informatörs jobb. I varje fall, inte en huvudsyssla för en informatör. Själv ser jag informatörsrollen som strategisk, vars huvudsakliga fångst rör informationsflöden och processer, stöd i kommunikationen, kreatör, signalförstärkare, identifierare av behov, utvecklare, utbildare och samordnare.

En journalist är granskare. En informatör har mer gemensamt med marknadsföraren eftersom det handlar om förtroendekapital och ansvar. En person med journalistisk bakgrund kan därför känna sig obekväm i informatörens roll. Jag vet inte om det motsatta gäller…

[Textens läsbarhet: LIX-index 45]

Andra bloggar om: , , , , , intressant

Öppna system

Vill bara påminna att OpenOffice är ute med ny version, 2.0.4. Programmet för såväl Linux, Mac OS X och Windows kan laddas ner på Betanews. OpenOffice har stöd för Open Document Format (ODF), den nya standarden i Europa och övriga världen för kontorsdokument. Något som är avgörande om dokumentet ska arkiveras, vara juridiskt bindande och kunna distribueras.

Så vill du slippa Windows Office, dyra licenser, krångliga licensregler, ständiga uppdateringar och koppling till ett närmast monopol, ta en titt på OpenOffice, eller dess kommersiella kusin StarOffice. Något alla kommuner och landsting borde kolla mer på. Fegisar.

I samma anda, glöm inte heller Ubuntu. Ubuntu är ett komplett Linuxbaserat operativsystem, fritt tillgängligt med support. Små och medelstora företag, skolor samt hemanvändare, kolla in UbuntuLinux.

Andra bloggar om: , ,

Hur du hittar nålen i höstacken

Det är ju ett välkänt dilemma. Så fort vi ska beskriva nåt som verkar omöjligt, när vi famlar i mörkret, drar vi till med ”som att hitta en nål i en höstack”. Instinktivt känner vi att det är svårt att hitta nålen. Det är klart, nålar är små stickiga saker och höstackar verkar vara oberäkneliga och ett virrvarr av strån. Men det fina med kråksången är att det är lätt att hitta en nål i en höstack. Att däremot hitta ett specifikt grässtrå i höet, det vore svårt.

Vi tror att det är svårt att hitta nålen för vi glömmer att hålla isär nålen och höet. Vi behandlar och rör ihop det till en och samma soppa, när det i själva verket handlar om två helt skilda material. Vill du hitta nålen, se till vad den är gjord av, vad för information den bär med sig, vad den är taggad med för egenskaper som skiljer den från höet. Eller gör motsvarande med det du inte vill hitta, dvs höstacken.

I det första läget använder du pullegenskaper som t ex nålens magnetiska egenskaper – hitta nålen med magnet. I andra läget mer pushmetod genom att elda upp höstacken, nålen blir det enda som blir kvar (okej’rå . visst utbränt hömaterial lär finnas kvar). I första läget försöker du ta fram det specifika hos det du vill hitta. I det andra läget försöker du skala av allt oväsentligt för att hitta det specifika. Metodvalet är ditt. Personligen gillar jag pull. Men det kanske har med att jag själv vill bestämma vad jag utsätts för och på vilket sätt.

Hur tror du att din valda sökmotor sköter sig? Hur tror du ditt intranät hjälper dig? Hur tror du ditt affärssystem behandlar alla händelser i systemet? Hittar dessa nålen? De hittar den sämre än du tror för du har förmodligen inte berättat för dessa vad nål och höstack egentligen är… Vet du inte vad din fråga är kan inte ens Google hjälpa dig att ge svaret.

Andra sätt att hitta nålen finns. Du kanske vet hur…

[Textens läsbarhet: LIX-index 29]

Andra bloggar om: , , , , , , , , intressant

Håll dig uppdaterad

Hos Ladislaus Horatius är det ett skällsord.
Inom Business Intelligence är det motorn.
Bland vissa bloggare är det bränslet.
För intranätansvariga är det en klyscha.
Bibliotekarien ser det som ett verktyg.
Värdepappersbytaren har det som ett villebråd.
Inom fobikern handlar det om kontroll.
För paparazzi (menar inte påven Benedictus), klickreportern och stueplansbloggen är det själva existensens grund.
För journalisten är det alltid nån annan som är före.
Personligen känner jag det som ett gift och livets vatten.

Att vara uppdaterad handlar t ex om källor, filtrering, sortering, brus, tekniker, tjänster, analys, förmedling, konvertering, presentation, signaler, agenter, aktörer, data och framförallt personer. Inom BI sysslar man gärna med data mining och data warehouse. Synen på information och kunskap inom dessa områden har ett klart tekniskt perspektiv. Handlar gärna om effektivitet, överföring av data, uppsamling av data, automatik, signaler och brus. Anspelning på gruvdrift och varugrossistlager pekar i sig på en syn att data/information (oklart vad de menar) finns som outnyttjade naturresurser eller lagerplatsartiklar. En syn på att information/data/kunskap finns där ute, redo att hämtas, erövras och bevakas.

Uppdateringsbranschen verkar bygga på en sorts allmängiltig ståndpunkt att den ökade andelen information flödar över gränser och tider, där det finns en direkt koppling mellan ökad informationsmängd och ökat brus. I en sådan värld krävs det instrument och metoder att särskilja rätt och korrekt information från det omgivande bruset. Den rätta och korrekta informationen är även satt under ständig påverkan, infiltration, förvanskning och förvandling vilket medför att strategier kring säkring av information och uppmärksamhet på manipulation bör finnas. Det vill säga, i god militär anda krävs det ett krig för att det ska bli intressant. I det här fallet rör det sig om informationskrig. Motdraget för denna soppa av brus, information, påverkan är omvärldsanalys – instrument och metoder för att insamla, analysera och delge i syfte att fatta beslut. Läser vi mellan raderna skönjer vi rational choice och systemteori. Genom att identifiera delarna, väga dessa i analysvåg, utgå från tämligen klara gränser och definitioner, osv, har vi stora möjligheter att sålla bort onödig information (brus), stå förberedda mot vilseledning, samt kunna förmedla en så pass korrekt bild som möjligt.

Nej, mer uppmärksamhet på att det är skillnad på data, information och kunskap. Mer uppmärksamhet på socialt spel. Mer uppmärksamhet på att det krävs känsla. Mer uppmärksamhet på att det är mer viktigt hur och vad du frågar om än vad som finns att hämta i gruvan.

Personligen ser jag det hellre i hockeytermer:
“The key to winning is getting first to where the puck is going next.” (Wayne Gretzky)

[Textens läsbarhet: LIX-index 44]

Andra bloggar om: , , , , , , intressant

Att helt tappa sammanhanget

Hur blandar du in användaren i utvecklingsarbetet? Brukar det handla om fokusgrupper, användarundersökningar, intervjuer, tester? Hur vet du att dessa tekniker fångar det användaren verkligen gör när de arbetar i intranätet/affärssystemet?

De som vidareutvecklar systemen är själva (oftast) inte användare, och den vanliga användaren har (oftast) inte den djupa förståelsen vad systemen och applikationerna kan göra. Lösning: Glöm inte kontexten, sammanhangsförfrågning – Contextual Inquiry! I sin enklaste form handlar det om att följa användaren i sitt dagliga arbete, att skugga dennes steg och handlingar. Som en fluga på väggen. Genom att hela tiden fråga vad som sker och be om användarens egna förklaringar kan du få en mer klar bild av förväntningar, ideer, aktiviteter, önskemål. Du är novisen och användaren är experten. Du fångar kontexten.

På en tidigare arbetsplats var en av mina arbetskamrater en äldre servicetekniker och egenföretagare. Han hade dagliga kundturer och stack ofta in huvudet till oss kontorsslavar innan han drog och sa med hög göteborgsk röst: – Nu draaar ja ut i verkligheeten! Helt rätt, lätt att missa vad som händer om du inte är där det sker…

Mer om contextual inquiry: UsabilityNet, Usability Partners,
Andra bloggar om: ,

Grodan i vattnet

De flesta av oss är vanemänniskor. Vi reagear starkare mot drastisk förändring än mot små varianter. Så, med förändringar av intranät kan vi tänka på en populär analogi (med vissa djurrättsvidriga tendenser).

Sänk ner en groda i hett vatten och grodan kommer reagera direkt och instinktivt och fly därifrån. Sänk istället ner grodan i svalt vatten, gradvis öka temperaturen till hett vatten, och grodan kommer att sitta kvar.

Lärdom: Vill du få användarna med dig, se till att förändring sker gradvis och inkrementellt (för att fikonspråkschvunga). Kanske liknar det här vilseledande manövrar och att föra användaren (grodan) bakom ljuset. Men poängen är (till skillnad från grodans situation) att se till att användarna är med på förändringar och att de själva gärna är initiativtagare och inspiratörer till dessa.
Andra bloggar om:

Varför används inte vårt intranät?

Ja, varför använder så få vårt nya ”state-of-the-art” intranät? Det är ju så tilltalande och tekniskt finurligt!
Förmodligen inga ovanliga frågor hos intranätledningen och de drivande. Men istället för att se till den egna uppfattningen, hur står det till med ”organisationens mottaglighet”, eller organizational readiness?

  • Störs det dagliga arbetet om intranätet inte fungerar? I så fall, hur stor blir störningen?
  • Finns det statistiska uppgifter på andel inloggade per dag, per vecka, osv?
  • Använder ledningen intranätet och nämner det ofta som platsen för kommunikation och samarbete?
  • Är intranätet nåt som är prioriterat i introduktionen av nyanställda?
  • Vilka är intranätets eldsjälar? Sitter de på ”rätt” positioner i organisationen?
  • Lever det sitt eget liv eller argumentaras det från ledningen, så kallad intern marknadsföring?
  • Följer intranätet informations- och kommunikationsflöden den organisatoriska strukturen, eller följer de arbetsuppgifter och arbetshändelser?

Svaren på dessa frågor pekar på om organisationen är redo eller inte. Är den inte det spelar det mindre roll om intranätet anses suveränt och ”det bästa som kan fås för pengar”. Jag var i samtal med ansvarig för intranätet vid Sigtuna kommun för ett tag sedan. Deras strategi för deras upphottade och nyligen införda intranät var att ”låta det vara” och på nåt sätt ”hoppas” att folk använder det. Lycka till…

Annat bra blogginlägg om detta, se 10 steg till en bättre portal.

Andra bloggar om:

Ömsesidig osäkerhet

Vid införande eller uppfräschning av intranät, affärssystem, kundvårdssystem eller planeringsverktyg finns alltid en inbyggd osäkerhet. Kommer det bli bra? Kommer det användas? Används det på rätt sätt eller görs rätt saker genom intranätet? Det påminner mig om fenomenet ”ömsesidig osäkerhet” som förekommer gärna hos tekniksociologer. Om jag t ex bygger pipelines, kommer det då finnas aktörer som vill transportera gods i dessa? Om jag förädlar petroleumgods som kräver streaminglogistik (pipelines), kommer nån annan att se till att det finns pipelines att tillgå? Givetvis kan du vara stor aktör att själv se till att såväl produktion och distribution hålls av dig, men i en global, differentierad och gränsöverskridande marknad är detta sällan gällande. När det gäller intranät så är trixet att försöka eliminera den ömsesidiga osäkerheten, och detta bygger alltid på att det finns DIALOG mellan de som bestämmer sig för att införa intranätet, de som ska implementera det och de som ska använda det. Observera, användarsidan ska väga tungt!