Välj rosa eller blått hos Addskills

I postfacket ligger Addskills två nya kurskataloger och jag slås närmast med häpnad över det tydliga könsspråket i dess grafiska dräkt. Nog för att leksaksaffärer och vissa klädkedjor har en backlash i att överösa oss med rosa och ljusblått och fråga: -Är det till en pojke eller tjej?, så borde vi väl kommit lite längre bland AD-folket som ska ha ett tränat öga för symbolik och symbiotik. Två kataloger, en rosa och en blå. Det är samma personer som frontar men tjejen är i fokus på den rosa katalogen och killen i den blå. Å GISSA inriktningen på katalogerna… Den blå riktar sig till IT-tekniker, utvecklare, nätverk, serverkonfig osv, så kallade hårda kunskaper. Den rosa är för IT-användare, grundkurser i Word, i viss mån projektledare, så kallade mjuka kunskaper. Kommunikativt är detta inget bra knep. Faktum är att det är kontraproduktivt.

Ska jag gå någon av deras kurser, eller rekommendera ”i huset”? Vi kan väl säga att katalogen inte har underlättat. Addskills kompetens och kursinnehåll i all ära, men paketeras det i ”vi-och-dom”-tänk så är risken uppenbar att det ”ytliga” sänker behovet.

Posted via email from Fredrik Andersson

Behöver en kick i baken eller baka in en kick

Jag behöver nya sätt att hantera min närvaro och aktivitet på bloggar och flöden. Det här håller inte. Jag känner att jag mer och mer har blivit en konsument av flöden, inte en konversatör eller skapare av innehåll. Bloggandet har sjunkit till sporadisk nivå, twittrandet står still i perioder, deltagandet i nätverken är halvt ljumma.

And I blame Twitter! Tröstlöst att skylla på Twitter…ja, jag vet. Men jag märker att jag har fastnat i att betrakta floden istället för att själv se till att dess flöde fylls på med mer. Twitter är för mig en ovärderlig källa för information, nya sätt att se saker, ah- och aha-upplevelser. Sen är det mycket skräp också, men det är smällar man får ta. Men skulle alla göra som jag så tar stannar till slut flodens flöde och näringstillförseln stryps. Å jag vet….är ju inte Twitters fel. Blame me. Det brukar vara populärt.

And I blame my work! Som med Twitter, ganska tröstlöst att skylla på jobbet. Men bara att erkänna, den tid, kraft och resurser det tar att jobba gör att det finns mindre tid, kraft och resurser ”kvar” till att vara engagerad och aktiv nätmässigt. -Men det ena behöver ju inte utesluta det andra? Sant, och i många lägen är dessa två världar tydligt sammankopplade eftersom jag använder den sociala mediavärlden i mitt jobb. Mitt jobb går även ut på att skapa tydliga kopplingar, dialog, utbyten mellan personer, ämnen, material, information och system och gärna genom, eller med hjälp av, sociala media. Skomakarens barn.

Så nu jävlar… Nu behöver jag sluta gnälla och börja prioritera, få inspirerande kickar och om du är i närhetet, ge mig även en fysisk kick med sträckt vrist.

Posted via email from Fredrik Andersson

Jägare vill skjuta ännu en varg

Om man nu genom lätt galen trigger-happy mentalitet släpper lös oprofessionella som orsakat detta, borde inte dessa få reparera skador genom att vårda och rädda, inte avliva? Ni vet, vargar är kolbaserade livsformer och däggdjur som vi andra. If you prick us, do we not bleed…

Den är inte särskilt rädd för människor utan söker sig mot bebyggelse där den försöker skaffa sig mat vid fågelbord i anslutning till ladugårdar. Många människor har sett den och bedömt den som mager. Den lämnar också blodspår efter sig. Vid den allmänna jakten härom veckan misslyckades jägarna med att fälla just den här vargen och därför begär jaktvårdskretsen nu särskilt tillstånd att få avliva den.

via nwt.se

Posted via web from Fredrik Andersson

Let’s party like it’s 2009

Summering av 2009 och löften inför 2010. No. Redan gett ett löfte; the gloves are off, men blev påmind att det även är vantar på som gäller.

Chefen håller nyårstal i radion. Kan ju också vara ett sätt. Mycket märkligt så använder hon en passage där hon tycker att fler borde resonera som Sydafrikas president Jacob Zuma. Eh…what? Samma Jacob Zuma som i försvarstal i rätten i våldtäktsmålet mot honom (dec 2005) sade att han tog en dusch efter samlaget to ”cut the risk of contracting HIV”? Jepp… (Målsäganden var HIV-positiv)

Men varför inte avsluta med goda råd och summering. Alltid retar det någon… ;) Å likt Eddie Izzard gillar jag att avsluta allt med en känsla av huh…

Everybody’s playing the game
But nobody’s rules are the same
Nobody’s on nobody’s side
Better learn to go it alone
Recognize you’re out on your own
Nobody’s on nobody’s side
The one I should not think of
Keeps rolling through my mind
And I don’t want to let that go
No lover’s ever faithful
No contract truly signed
There’s nothing certain left to know
And how the cracks begin to show
Never make a promise or plan
Take a little love when you can
Nobody’s on nobody’s side
Never stay too long in your bed
Never lose your heart, use your head
Nobody’s on nobody’s side
Never take a stranger’s advice
Never let a friend fool you twice
Nobody’s on nobody’s side
Everybody’s playing the game
But nobody’s rules are the same
Nobody’s on nobody’s side
Never leave a moment too soon
Never waste a hot afternoon
Nobody’s on nobody’s side
Never stay a minute too long
Don’t forget the best will go wrong
Nobody’s on nobody’side
Never be the first to believe
Never be the last to deceive
Nobody’s on nobody’s side
Never make a promise or plan
Take a little love when you can
Nobody’s on nobody’s side

Gott Nytt. :)

Posted via email from Fredrik Andersson